sakna är inte riktigt min grej
efter att ha cyklat hem i regnoväder så kom ihåg den gången i sommras när vi cyklade hem tillsammans, det var innan vi blev tillsammans, och du tog hand om mig så bra. jag kommer ihåg det så jävla bra. jag hade på mig ett par bruna shorts, du hade på dig ett par nudie-jeans, dom som jag älskar så mycket. jag hade ett vitt linne, och en jeans jacka över, du hade bara en t-shirt på dig, och jag kommer ihåg hur jag brukade tänka, hur jag fortfarande tänker, att du är det vackraste i världen. jag kommer ihåg att vi har varit och tagit tiden på emma och bobbo, för emma ville höja sitt betyg i idrott, och precis när de gick och vi satte oss på cyklarna och började cykla, då började stora krokodilregndroppar droppa ner på oss. jag kommer ihåg hur du sa till mig att cykla snabbare, hur du tittade bak på mig, med mina shorts och hur det droppade ner från mina bara ben och hur jag såg i dina ögon hur du älskar mig. eller älskade jag kanske borde säga. jag kommer ihåg hur du såg på mig, och såg orolig ut, eftersom jag har problem med mina njurar, och hur du frågade om vi inte skulle stanna i någon busskur och vänta tills regnovädert hade blåst bort, förmodligen för att du bara ville stå nära mig, och gud det ville jag också, men jag sa av någon konstig anledning nej, nej till att hoppa av cyklen och stå under en busskur med dig. jag kommer ihåg hur du puttade min cykel, så att det skulle gå snabbare för mig att komma hem, du brydde dig om mig. du brydde dig. lite nostalgi såhär när regnovädret är tillbaka. hör av dig till mig, det känns som att jag håller på att dö. jag älskar dig fortfarande, nu har en vecka gått och som sagt, det känns som att jag håller på att dö. jag tror inte ens att du läser min blogg längre, och gör du inte det, ja, då finns det inget jag kan göra. jag älskar dig iallafall, gud vad jag älskar dig. tänk dig om jag älskar dig 1000 gånger mer än vad jag gjorde för en vecka sen? dubbla det, och du har hur mycket jag saknar dig.
Kommentarer
Trackback
